actionrockgirl

hon var så duktig idag!
fastade från kl 7 i morse.

sen upp till sjukhuset. väl där fick hon emlasalva och en timma senare droppnålen.
Hon hade panik för att den satt i armen och var obehaglig.
fick ett rum med tv och nicelodeon... så runt 11.30 var hon jättetrött.
Då kom pappa Dan upp gosade med henne.
runt kl 13 var det dags att åka ner på röntgen. hon låg i sin lilla säng iförd sjukhuskläder och såg så liten och späd ut...
Det skar i hela mig.

När vi kom ner till röntgen fick vi träffa hennes narkosläkare!
Tokiga doktorerna som hon kallade dom hade gröna mössor, och en sån fick hon av dom!
Vi gick in i salen, Dan stod i dörren, och där fick hon sitta i mitt knä inför narkosen. När dom väl gav henne den somnade hon på ett kick. jag lyfte upp henne och kände hur jag drogs bakåt!!!
magneten fick tag i mitt nitbälte! bra läskigt!
Vi lämnade henne där och åkte iväg och åt under tiden hon skulle röntgas.

När vi kom tillbaka fick jag åka upp till henne på uppvaket.
Jösses vad hon var trött och svårväckt. Men hon kvicknade till efter en stund och började leka med syrgasen hahaha!
Sen sa hon till sköterskan att hon var hungrig och då fick vi åka ner till avdelningen.
Där satt Dan och väntade på osss.
Efter en stund fick hon mat och sen fick vi åka hem...
skönt!

Nu ska vi vänta in svar från röntgen och sen är allt klart och vi får fortsätta behandlingen!
Jag är så stolt över henne!
Men kan inte hindra oron och kämpar för att inte gråta varje gång vi ska till sjukhuset med henne!
Min prinsessa.. Liten och söt, helt omedveten om vad som händer i kroppen..

Jag älskar henne så himla mycket och att känna sig så maktlös varje gång en nål eller ett läkarbesök sker tar så himla hårt på mig!
Jag är så glad att jag har Dan vid min sida och att vi kan stötta varandra...
Man vill inte visa att man äts upp av oron inför henne...

Men nu ska allt bli bra!